Framstegen inom cancerområdet ger oss all anledning att fortsatt vara optimister. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk inför det faktum att framstegen sällan kommer i form av jättekliv.
Oftast är det summan av en serie förbättringar som tillsamman skapar värdefulla resultat. Alla nya uppslag måste utvecklas och prövas. Risker i förhållande till nyttan är en balansgång som har sin grund i patientsäkerhet som också ska stimulera innovation. Att inte stimulera innovation leder till slut till att utvecklingen stannar av. Utebliven utveckling är också en sorts risk, den att framtida patienter inte ges nya behandlingsalternativ.
DAGS ANSVARSOMRÅDEN VID LIF
- Läkemedelsutveckling inklusive forskning och utveckling.
- Läkemedelsbranschens forskningsportföljer – kommande läkemedel.
- Hälso- och sjukvårdens mottaglighet för och organisation kring nya läkemedel.
Dag Larsson
Senior sakkunnig vid Lif
Om inte vi – med ”vi” menar jag här alla i den grundläggande forskningen, i företagen och vid våra myndigheter – kan skapa och introducera cancerläkemedel som sjukvården och patienterna ser sig behöva, så blir ingen nöjd. I dagens forsknings- och utvecklingsprocesser sätter man siktet på att lyckas nå hela vägen till patientnytta. Det är först då vi kan prata om värdeskapande innovation i vården.
Den grundläggande forskningen fortsätter att skapa nya behandlingsmöjligheter. Vi lär oss alltmer om hur cancersjukdom uppstår, hur cancerceller fungerar och hur de kan påverkas. Här omsätts forskningen till kvalitetssäkrad produktutveckling och kliniska läkemedelsprövningar.
Precisionsmedicin – medicinering med precision
Vår förmåga att kunna erbjuda rätt läkemedel till varje enskild patient är också något som utvecklas i snabb takt. Precisionsmedicin är när vi genom analys av tumörcellernas genuttryck kan välja vilket specifikt läkemedel som passar bäst. När vi till detta dessutom ökar vår förmåga att bearbeta uppföljningsdata går det att veta om det fungerar som tänkt eller om det är bättre att skifta till en annan behandling. Sen fortsätter uppföljning och omvärdering. Vid våra universitetssjukhus etableras nu precisionsmedicinska centrum som leder utvecklingen.
En hel räcka nya typer av läkemedel utvecklas också för att kunna användas i detta precisionsmedicinska maskineri. Jag kan nämna några exempel. Vi ser hur vi kan utnyttja patientens eget immunsystem för att komma åt cancerceller. Det kan ske genom att vissa kontrollmekanismer som låter cancercellerna växa kan hämmas, något som kallas immunonkologi. Det kan också ske genom att patientens egna immunförsvarsceller kan omprogrammeras för att rikta sig mot cancerceller, något som kallas cell- och genterapi. Det kan dessutom ske genom att antikroppar som hittar ytstrukturer på cancercellerna kan tjäna som bärare av antingen ett läkemedel eller en kortverkande strålterapi som kan släcka ut de oönskade cellerna.
När fler möjligheter finns till hands och patienter lever läng-re med sin cancer behövs tillgång till kunniga forskare, läkare och sköterskor, samt personer som kan hantera diagnostik och analysera all den data som skapas. Vi står nu inför en uppdaterad nationell cancerstrategi och möjligheten att ta hem initiativ som kommer ifrån EU.
Vi behöver resurssätta möjligheterna klokt och uthålligt så att dagens och framtidens cancerpatienter kan få glädje av den fantastiska utvecklingen.
