Det pågår ett paradigmskifte inom cancervården från att behandla efter var tumören sitter, som bröstcancer eller lungcancer, till att behandlingar istället sker utifrån tumörens genförändring.
Då man idag kan kartlägga en persons hela arvsmassa snabbare och billigare än förut så kan man även identifiera genetiska förändringar i en tumör. Det gör det möjligt att välja läkemedel anpassad för den specifika genförändringen, så kallad precisionsmedicin.
– Forskningen visar att en tumör i bröstet kan ha samma typ av genförändring som en i tjocktarmen, och då det är genförändringen som är målet för behandlingen så blir det den som alltmer styr, inte var tumören sitter i kroppen, förklarar Daniel Tesfa, medicinsk chef för onkologi och hematologi på Bayer.
På det viset blir behandlingen av patienterna mer effektiv samtidigt som biverkningarna blir färre.
Då det blir alldeles för tidskrävande och kostsamt att testa mot tumörens hela genuppsättning, tar man fram testpaneler med 300 -500 olika kända genförändringar som man vet finns i olika cancertumörer.
När man sedan identifierat vilken, eller vilka, genförändringar som styr tumörens tillväxt så kan ett läkemedel sättas in som specifikt verkar mot den genförändringen. På det viset blir behandlingen av patienterna mer effektiv samtidigt som biverkningarna blir färre.
Bayer
Än så länge finns bara specifikt verkande läkemedel mot ett mindre antal genförändringar, men antalet stiger snabbt då forskningen är intensiv.
Utbyggnad behöver snabbas på
– För att kunna jobba effektivt med precisionsmedicin av det här slaget så krävs det välutvecklade genetiska tester Infrastrukuren för detta behöver byggas ut, både med ny teknik och kompetens, vilket är ett statligt ansvar. Här ligger Sverige efter andra länder som England och Danmark, där den typen av resurser finns på nationell basis.
Det finns ett nationellt initiativ, Genomic Medicine Sweden, GMS, med uppgift att införa gentestning i sjukvården över hela landet.
– Det initiativet är mycket bra. Idag är testning inte alltid implementerat i klinisk vardag i Sverige. Därför riskerar svenska patienter att få vänta länge på att kunna få tillgång till de nya precisionsmedicinerna, för det tar tid att bygga både infrastruktur och kompetens.
Daniel Tesfa hoppas att beslutfattarna ser till att testinfrastrukturen kommer på plats så snabbt som möjligt så att patienter med cancer diagnos testas rätt för att matcha rätt behanding.
