Under pandemin såg vi en sällan skådad samling kring ett enda mål – att stoppa smittspridningen av Covid-19 och på snabbast möjliga tid få fram vacciner för att minska dödligheten. Pandemin var en tragedi på många sätt, men också ett kraftfullt exempel på hur man kan arbeta missionsorienterat mot ett stort gemensamt mål. Aktörerna var tvungna att sätta sig ner tillsammans, släppa all prestige, alla gamla arbetssätt för att tänka nytt och överkomma hinder.
Tänk om vi kunde hitta samma mod, tillit och handlingskraft när det gäller kampen mot cancer?
Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv och därmed kräver stor handlingskraft. Även om mycket har hänt i form av nya behandlingsmöjligheter, ny diagnostik, gentestning och avancerad strålbehandling, återstår mycket arbete innan de nya innovationerna kan användas fullt ut i rutinsjukvården.
Tidig upptäckt måste stå i centrum
Vården behöver använda mer individanpassad diagnostik och behandling, det vi kallar precisionsmedicin. Fortfarande får över hälften av alla lungcancerpatienter sin diagnos för sent för att den ska gå att bota. Det finns också plats för fler samarbeten över gränserna genom internationell samverkan. Då krävs tillit mellan aktörerna – vården, industrin, patientföreningar, akademin och politiken. Alla behöver kunna lita på att vi gör detta för att nå målet att ingen ska behöva dö av cancer och halvera dödligheten i lungcancer till år 2030.
Nollvision cancer vill vara en katalysator för att få det att hända. Men vi behöver bli fler som kavlar upp ärmarna och fokuserar på de områden som gör störst skillnad för att kunna minska det mänskliga lidandet och för tidig död. Vi behöver satsa mer på förebyggande insatser och incitament för att förändra riskbeteenden såsom tobaksrökning och ohälsosam kost.
Tidig upptäckt av lungcancer är helt avgörande för att öka möjligheterna att finna en botande behandling. Primärvården måste få bättre möjligheter att upptäcka lungcancer tidigt genom bland annat vårdkontinuitet och innovativa beslutsstöd för riskvärdering. Screening av friska individer som har rökt eller röker, måste införas eftersom 85 procent av all lungcancer hittas i den riskgruppen.
Ebba Hallersjö Hult
Verksamhetsledare, Nollvision Cancer
Foto: Mikael Lundström
Fler pilotstudier i regionerna
Nu har Stockholm startat sitt pilotprojekt där 1000 rökare screenas för lungcancer. Fler regioner behöver följa efter. Vi har sett i tidigare nationella screeningprogram att det tar lång tid innan alla regioner följt de nationella rekommendationerna. Därför uppmanar vi regionerna att inte vänta utan börja med egna pilotstudier.
Välutbildad sjukvårdspersonal och starka forskningsmiljöer
Även strålbehandling är viktigt för lungcancerpatienter. Sverige var länge världsledande inom strålbehandling men har de senaste 20 åren halkat efter internationellt. Antalet patienter som behöver strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor, läkare och strålfysiker som behärskar den alltmer avancerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt.
Fler måste utbildas och Sverige behöver starka forskningsmiljöer där nya och bättre sätt att ge strålbehandling forskas fram och implementeras. Även här behövs handlingskraft, och Nollvision cancer kommer att fortsätta arbeta för att möjliggöra för fler att göra skillnad.
