Skip to main content
Start » Nyheter » Framsteg görs kontinuerligt inom blodcancerområdet men patienterna får vänta på läkemedel
Sponsrad

Prognosen förbättras för många diagnoser och nya läkemedel godkänns allt snabbare av EMA, Europeiska Läkemedelsmyndigheten. Trots det dröjer det innan svenska patienter får tillgång till läkemedlen.

DLBCL är en aggressiv cancersjukdom i kroppens lymfatiska system och är den vanligaste subtypen av lymfkörtelcancer (lymfom). DLBCL står för Diffuse large B-cell lymphoma eller Diffust storcelligt B-cellslymfom på svenska. Även om alla kan drabbas är det oftast personer över 60 år som får sjukdomen, något fler män än kvinnor.

Per-Ola Andersson
Överläkare & professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sektionen för hematologi & koagulation

 – DLBCL är en cancerform som i första hand uppstår i kroppens lymfkörtlar- närmare bestämt i de vita blodkropparna (lymfocyterna). Men eftersom det finns lymfocyter i kroppens samtliga organ kan cancern även uppstå i princip varsomhelst i kroppen, förklarar Per-Ola Andersson, överläkare och professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sektionen för hematologi och koagulation.

Det vanligaste symtomet är lymfkörtelförstoring, men beroende på var sjukdomen sitter är även buk- eller ryggsmärtor samt allmänsymtom som feber, kraftiga nattsvettningar och viktnedgång vanligt förekommande.

Negativa prognostiska faktorer är bland annat hög ålder, stor sjukdomsbörda, dåligt allmäntillstånd, genetiska faktorer samt var sjukdomen sitter.

Friskare och tåligare

Primärbehandlingen idag är cytostatika i kombination med antikroppar, det vill säga immunterapi.

 –Av alla de som insjuknar och får första linjens behandling botar vi idag cirka 75 procent.  

Det svenska patientregistet visar att för de som insjuknade i DLBCL mellan år 2018 och 2021 verkar det gå betydligt bättre för än de som insjuknade innan.

–Vi är friskare idag och tål då mer intensiv behandling och komplikationer som uppstår till följd av behandling. Det betyder att fler kan behandlas. Det sker också en ständig utveckling av nya läkemedel och flera har introducerats de senaste åren.

Patienter som botas har dock en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, infektioner och ny cancer. Detta tros bero på ett påverkat eller annorlunda immunförsvar.

Är det kostnadseffektivt?

Patienter i Sverige får idag tillgång till nya läkemedel genom kliniska studier och under vissa omständigheter som compassionate use program. När läkemedlet fått EMA:s godkännande ska det prisförhandlas och bedömas av TLV och NT-rådet gällande läkemedlets kostnadseffektivitet innan det kan rekommenderas för behandling i Sverige eller inte.

–Läkemedelsföretagen och myndigheterna måste först komma överens om ett pris. Men med den kostnadsökningstakt som har pågått de senaste åren riskerar vi att stöta på begränsningar framöver.

Dagens Medicin har uppmärksammat problemet att räkna kostnadseffektiviteten i en kombinationsterapi då första läkemedlet ofta redan slagit i taket. Kombinationsbehandlingen kan då inte anses kostnadseffektiv även om läkemedel nummer två är gratis.

–Eftersom det kommer många nya läkemedel som kräver bedömning från TLV och NT-rådet har handläggningen fördröjts då takten som myndigheten klarar av är långsammare. Och under tiden kan inte vården använda dessa.


OM DLBCL
Diffust storcelligt B-cellslymfom är en malign tumörsjukdom som utgår från immunsystemets B-lymfocyter.
DLBCL är en aggressiv form av lymfom och obehandlad är överlevnaden kort.
Åldern är den viktigaste riskfaktorn och medianålder vid diagnos är 70 år.


NP-21653

Next article