Introduktionen av nya cancerläkemedel i Sverige går alltför långsamt jämfört med flera länder i Europa. Det resulterar i att svårt blodcancersjuka patienter lider i onödan och dör i förtid.
Det menar Blodcancerforum, en ideell förening som arbetar för en förbättrad svensk hälso- och sjukvård.
– Cancerpatienter måste få tillgång till nya innovativa läkemedel i rätt tid. Så är det inte idag. Nya läkemedel, som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, når inte blodcancerpatienter i Sverige tillräckligt snabbt, säger Lise-lott Eriksson ordförande i Blodcancerforum.
Ordförande
Nya läkemedel fastnar alltför ofta i den svenska införandemodellen som förenklat innebär att ett läkemedel ska passera TLV (Tandvårds- och läkemedelförmånsverket) som gör en hälsoekonomisk utvärdering och NT-rådet (rådet för nya terapier) som har regionernas mandat att ge rekommendationer om användning av nya läkemedelsterapier på sjukhusen (klinikläkemedel).
En ny och revolutionerande behandlingsmetod av blodcancer är CAR-T, en immunterapi som omprogrammerar immunförsvarets T-celler så att de kan identifiera och förgöra tumörceller.
CAR-T har öppnat nya möjligheter för behandling av Multipelt myelom, en allvarlig cancersjukdom som uppstår i benmärgen.
CAR-T är effektivt, har en hög svarsfrekvens och ger en klart förbättrad progressionsfri överlevnad – även i senare linjers behandling. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle, och är därmed mycket kostnadseffektivt.
EMA har sedan en tid godkänt två CAR-T-behandlingar mot myelom. Men de är inte tillgängliga i Sverige eftersom NT-rådet ännu inte rekommenderat behandlingen. Beslutet äventyrar liv, innebär onödigt lidande och högre vårdkostnader då rådande alternativ oftast är ineffektiva i senare linjers behandling av myelom.
Blodcancerforum anser att den svenska införandeprocessen bör ses över. Cancervården måste få en mer central styrning, nya betalningsmodeller och ett system för riskdelning. Uppföljning och utvärdering av nya läkemedel behöver förbättras och patientinflytandet måste utökas i beslutsprocesserna.
– Vi kan inte acceptera att skattemedel används till forskning utan att svenska patienter får tillgång till de nya behandlingarna, säger Lise-lott Eriksson.
