Under de senaste tio åren har nyare behandlingar förbättrat utsikterna och livskvaliteten för människor med multipelt myelom och pågående forskning har potential att ytterligare förbättra behandlingsmöjligheterna.
I Sverige drabbas ungefär 600 personer årligen av multipelt myelom. Den betraktas som en kronisk och obotlig sjukdom. Behandlingen av MM har utvecklats avsevärt under de senaste 15 åren, tack vare forskning som lett till flera nya läkemedel i behandlingsarsenalen. Överlevnaden vid MM har därför förbättrats avsevärt, från en medianöverlevnad på 3 år kan patienter numera ha en medianöverlevnad på mer än 10 år i vissa grupper.
Optimerade behandlingsmetoder
– Målet med behandlingen av myelom är ett så långt och symptomfritt liv som möjligt. Patienten ska uppleva en bra livskvalitet med så få biverkningar som möjligt, säger Hareth Nahi, professor i hematologi vid Karolinska institutet. Nuvarande behandlingsmetoder inkluderar benmärgstransplantation samt olika kombinationer av kemoterapi och riktad behandling. Senast har även monoklonala antikroppar tillkommit som ett behandlingsalternativ.
Hareth Nahi
Professor i hematologi, Karolinska Institutet
Foto: KI
Många av dessa läkemedel används med fördel i kombination för att optimera behandlingen. Trots effektiva behandlingar kommer en majoritet av patienterna med MM återfalla eller sluta svara på den behandling de står på. Detta gör att fortsatt forskning om myelom är angeläget och det är viktigt att nya forskningsresultat snabbt introduceras i klinisk praxis och görs tillgängliga för patienter.
Forskningsrevolution
På Karolinska institutet sker just nu en revolution inom forskningen med både dubbelbindande antikroppar och NK celler. Just nu forskar man på en variant av bispecifika antikroppar så kallad BiTE (Bispecific T-cells engagers), som länkar ihop T-cell och tumörcell genom att binda till respektive specifika antigen. NK-celler som utgör immunförsvarets första linjens försvar i kroppen kan bland annat känna igen och döda cancerceller. På grund av denna viktiga funktion har forskare som Dr. Hareth Nahi intresserat sig för hur dessa celler kan användas som bas för immunterapi vid cancer, som ett viktigt komplement till existerande behandlingsalternativ.
– Vi har avslutat fas 1 studien där vi behandlar patienten med sina egna NK-celler, utan några allvarliga biverkningar, och arbetar just nu vidare med fas 2.
Nya immunmodulerande behandlingar är något vi kommer se mer av de kommande åren, avslutar Dr. Hareth Nahi.
