När jag började arbeta på Barncancerfonden fick jag uppleva hur det är att arbeta mot en vision som känns ogenomförbar, ja nästintill omöjlig. Vi skulle utrota barncancer, och det kändes mer som en utopi än en vision.
En medicinsk revolution
Men nu är året 2017 och vi lever mitt i en medicinsk revolution. Idag vet forskarna hur man kan aktivera kroppens eget immunsystem till att slå mot cancercellerna. Med förfinade genetiska analysmetoder blir diagnoserna mer precisa, och behandlingarna kan bättre anpassas efter varje enskild patient.
Vi har en lång väg kvar till hundra procents överlevnad för de som drabbas av cancer.
Forskarna kan bygga antikroppar, läkarna kan reparera skador som uppstår efter sjukdom och behandling, och vården har blivit bättre på att ta hand om infektioner och andra komplikationer som tidigare varit livshotande. Ändå har vi en lång väg kvar till hundra procents överlevnad för de som drabbas av cancer. Bland barn mellan ett och fjorton år är cancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Krävs nya konstellationer
Jag tror att vägen till framtidens cancervård och mot ökad överlevnad stavas samarbete. För att fler barn och vuxna ska botas från sin cancersjukdom krävs helt nya typer av konstellationer. Länder, företag, organisationer, vårdgivare och forskare – vi måste alla våga se bortom våra egna agendor och se till helheten och slutresultaten. Vi måste kraftsamla, och överbrygga såväl nationella som professionella gränser. Det innebär en stor utmaning och helt nya sätt att tänka.
För ovanliga diagnoser, som barncancer där patientantalet är begränsat, krävs nya samarbeten på internationell nivå.
För ovanliga diagnoser, som barncancer där patientantalet är begränsat, krävs nya samarbeten på internationell nivå. Samma sak för att harmonisera lagar kring personuppgifter, biobanker och patientregister – vi måste bygga upp gemensamma, internationella plattformar för forskningsinfrastruktur och dyr teknik. Och när det kommer till att ta fram nya läkemedel krävs att fler delar riskerna med läkemedelsbolagen. Särskilt för de diagnosområden där de ekonomiska incitamenten är svaga, såsom för relativt ovanliga sjukdomar som barncancer. Även vi finansiärer av cancerforskning behöver samordna oss, för att minska fragmenteringen av det ekonomiska stödet och därigenom få bättre utväxling på satsade medel.
Så räddar vi fler liv
Utvecklingen av nya cancerläkemedel för barn måste få samma höga prioritet som för vuxna, vilket innebär att samarbeten mellan barn-och vuxencancerforskare måste stärkas. Det gäller även samarbeten mellan grundforskare, forskare på läkemedelsföretag och kliniska forskare. Vi behöver alla dela med oss av data och öppna våra arkiv.
Utöver att hitta nya och kloka former för samarbete anser jag att vi alla som arbetar mot cancer måste utgå från en altruistisk grundsyn och utmana våra komfortzoner. Först då kan vi ge alla cancerpatienter bästa möjliga vård och behandling, och därmed rädda fler liv.
Av:Kerstin Sollerbrant
Forskningschef på Barncancerfonden
