Jämförelser visar att cancervården ser mycket olika ut beroende på var i landet man bor, vilket inte är acceptabelt. Regeringen ser stora behov av att både standardisera vården mer och se till att vårdtillgången blir lika över landet.Jämförelser visar att cancervården ser mycket olika ut beroende på var i landet man bor, vilket inte är acceptabelt. Regeringen ser stora behov av att både standardisera vården mer och se till att vårdtillgången blir lika över landet.Antalet cancerfall ökar år från år och om tjugo år tror man att ca 100 000 svenskar per år kommer få en cancerdiagnos. Det innebär att var tredje svensk kommer att drabbas av någon form av den sjukdomen under sin livstid.
– Det är väldigt höga siffror. Och samtidigt vet vi att vården blir allt bättre så att många med en cancerdiagnos kommer kunna leva med den som ett mer kroniskt tillstånd, vilket i sin tur innebär att vi behöver se över hur cancervården organiseras, förklarar Annika Strandhäll.
Rådslag för att möta framtida utmaningar
Det handlar för regeringen om insatser i flera dimensioner. Dels se till att cancervården blir mer jämlik över landet, dels se till att rusta vårdsystemet för den ökning av cancerfall man ser kommer ske och dels att omorganisera vården så exempelvis mer kroniska tillstånd kan tas om hand på en vårdcentral och inte kräver specialistsjukvårdens resurser.
– En större satsning vi gör för att se till att vårdköerna sjunker är att vi satsar 500 miljoner per år för att få ner väntetiderna. Det kommer förhoppningsvis bidra till en mer tillgänglig vård jämlikt över landet.
En annan mer långsiktig satsning, som påbörjats under mandatperioden, är att de kallat till rådslag med alla intressenter för att gemensamt arbeta fram en strategi för hur samhället och hälso- och sjukvården kan förberedas för framtidens utmaningar.
”Det gäller att hitta rätt vägar framåt och undvika fallgroparna.”
– Det gäller att hitta rätt vägar framåt och undvika fallgroparna. Regeringen vill skapa en långsiktig inriktning för cancerområdet och uppdatera den nuvarande cancerstrategin, berättar Annika Strandhäll.
Bland frågorna som rådslagen diskuterar finns hur de regionala cancercentra som nu funnits ett par år har fungerat. Rådslagen ska även samla in tankar från professionen vilka åtgärder de ser behövs för att möta de framtida utmaningarna och även föra en dialog med patientorganisationer och fånga upp deras idéer om hur vården kan förbättras.
– Resultaten från rådslagen kommer vi presentera runt årsskiftet tillsammans med våra slutsatser för kommande satsningar.
En tredjedel av cancerfallen går att undvika
Från forskning om orsaker till cancer har man dragit slutsatsen att ca en tredjedel av alla cancerdiagnoser skulle gå att undvika, de beror på livsstils- och miljöfaktorer.
– Så även den dimensionen måste vi ta med i våra framtida strategier. Vi måste fundera på hur vi hanterar att allt fler tonårsflickor börjar röka igen, att de rör på sig för lite och att fetman över lag ökar snabbt etc, faktorer som vi numera vet leder till fler cancerdiagnoser.
Det kommer krävas mer förebyggande insatser och regeringen tillsatte 2015 en kommission för en jämlik hälsa för att ta fram riktlinjer för det. I juni lämnade kommissionen sin slutrapport till Annika Strandhäll och bland slutsatserna framgår att klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller ohälsotal ökar. Kommissionens slutrapport har skickats på remiss och efter remissrundan kommer regeringen besluta om hur de går vidare.
”Regeringen konstaterar att de framtida utmaningarna kommer ställa stora krav på oss som politiker.”
– Sammantaget konstaterar regeringen att de framtida utmaningarna kommer ställa stora krav på oss som politiker. Det kommer behövas många nya satsningar på hälso- och sjukvårdsområdet, rejäla investeringar som skapar verklig skillnad. Även hos väljarna har ju hälso- och sjukvårdsområdet seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför valet, avslutar Annika Strandhäll.
