Kombinationsbehandling kan göra att cancerpatienter lever ett längre liv. För att behövande patienter ska få tillgång till de effektiva kombinationerna behöver dock vissa viktiga åtgärder vidtas. Bland annat finns ett behov av att hantera strukturella utmaningar, som i dagsläget står i vägen för optimal användning.
Kombinationsbehandling, det vill säga att två eller fler läkemedel används i kombination, blir allt vanligare för vissa patientgrupper. Utvecklingen sker främst inom cancerdiagnoser, där kombinationsbehandlingar i många fall har visat sig ge både bättre och mer långvarig respons. Det har i sin tur lett till förlängd överlevnad för många patienter. Positiva resultat har exempelvis setts hos patienter med multipelt myelom.
– Kombinationsbehandling är ett stort steg framåt. Rätt kombination till rätt patient ger stora hälsovinster och är ett bra exempel på precisionsmedicin, menar Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet.
Lars-Åke Levin
Professor i hälsoekonomi
Linköpings universitet
Foto: LINKÖPING UNIVERSITET
Utmaning att hantera kostnader
Men det finns också utmaningar som måste hanteras för att optimera användningen av kombinationsbehandling och säkerställa att just de patienter som har nytta av behandlingen får tillgång till den. Framför allt handlar det om att hantera kostnaderna som kommer av att fler läkemedel används i kombination, men som är prissatta för att användas var för sig. Är behandlingarna effektiva så behandlas patienterna dessutom under en längre tid än vid singelterapi. Det blir som en kronisk behandling under flera år vilket också påverkar kostnaden.
– En fördel med kombinations-behandlingar är att man kan få bättre behandlingssvar och också minskade biverkningar. I många fall har de visat sig ge en bättre och mer långvarig effekt, fortsätter Lars-Åke Levin.
Mer flexibla priser
Det finns strikta regler för hur läkemedelsföretagen får samarbeta på grund av risker för kartellbildning inom branschen. Det kan innebära att samarbeten för att sänka kostnaderna för kombinationsbehandlingar hindras.
– Det som skulle behövas är att tillåta en annan prissättningsmodell som är mer flexibel utifrån vilken användning läkemedlet ska ha, så kallad indikationsbaserad prissättning. Om ett nytt läkemedel kombineras med andra kostsamma läkemedel så är problemet med nuvarande prismodell att det nya läkemedlet måste prisjusteras för att visa kostnadseffektivitet hos en viss kombination. Kanske skulle det vara rimligt om samtliga läkemedel i kombinationen behöver ansvara för att visa kostnadseffektivitet, menar Lars-Åke Levin.
Individuell prissättning
Läkemedlen tillverkas oftast av olika företag och prissätts var för sig, oberoende av i vilken kombination det kommer att användas.
– Om ett kostsamt läkemedel initialt ges som singelterapi och sedan, efter att ny studiedata publicerats, används i kombination med ett annat läkemedel, så vore det rimligt att rabattera för att få ner totalkostnaden för just kombinationsbehandlingen. Men huruvida det ska göras via ett nytt ersättningssystem eller mellan företagen som äger de olika läkemedlen är svårt att säga, säger Lars-Åke Levin.
Samlade åtgärder
Frågan är då vad som behöver göras för att få i stånd en fungerande prissättning. Lars-Åke Levin ser gärna förändringar inom olika instanser.
– Företrädare för läkemedelsföretagen, regionerna tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och ansvariga politiker måste samverka för att hitta och implementera nya fungerande lösningar. Där är indikationsprissättning en möjlig väg att arbeta vidare med.
MAT-SE-2100729 (v1.0) juni 2021
