Den förste januari tillträdde Olov Berggren som ny generalsekreterare och han rivstartar med förslag om att det behövs nationell översyn över prostatacancervården. – Det har hänt alldeles för lite de senaste trettio åren. Kanske mycket beroende på att män mellan 50-70 som är sjuka och där många skäms för sin sjukdom inte är en grupp som ställer sig på barrikaderna. Men nu är det dags säger Olov Berggren.
För 25 år sedan levde 30 000 män med diagnosen prostatacancer. De som upptäcktes med sjukdomen var vanligen åldrade män med redan spridd cancer som inte gick att bota. Eftersom prognosen var dålig och verksamma behandlingar saknades var intresse för sjukdomen inte stort i vården.
Torsten Tullberg
Projektledare, Mustaschkampen
Foto: Privat
En dramatisk förändring skedde när PSA-testet började användas i stor skala i slutet av 90-talet. Sjukdomen kunde nu upptäckas tidigt, långt innan den börjat sprida sig och ge symtom. Antalet män som gick igenom botande behandling i form av kirurgi och strålning ökade mycket snabbt. Idag är antalet män som lever med sjukdomen fyrdubblat, över 120 000, varav många har väsentliga problem på grund av återfall, biverkningar och behandlingsskador.
Prostatavården måste förbättras På 25 år har antalet som lever med prostatacancer alltså ökat och patienternas behov av vård och uppföljning är av helt annan karaktär än tidigare. Såväl diagnostik som behandling har utvecklats explosionsartat. Vårdens organisation och resurser är däremot i det närmaste oförändrade. Sveriges vanligaste och för män dödligaste cancerform borde mötas med en vård som tar patienternas behov som utgångspunkt med multidisciplinära, kvalitetssäkrade och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen samt med tillgängliga specialiserade närvårdsenheter för diagnostik, uppföljning och rehabilitering.
Nödvändigt med ett omtag för minskning av väntetiderna
För att minska väntetiderna i cancervården inleddes 2015 projektet Standardiserade vårdförlopp, SVF. Regionerna åtog sig att mot särskild ersättning från staten arbeta för att minska kötiderna. Sedan dess har cirka 3 miljarder kronor fördelats i detta syfte. Prostatacancer stod från början i särklass med väntetider flera gånger längre än den näst sämsta diagnosen. Eftersom prostatacancer också står för det största antalet patienter var förväntningarna mycket stora på projektet. Efter fem år kan det dock konstateras att SVF-satsningen endast lett till marginella förbättringar.
Förnyat beslut i screeningfrågan behövs!
Den senaste bedömningen (2018) fastställde att PSA-testet inte är tillräckligt precist för att fördelarna med screening väsentligt skulle överstiga nackdelarna. Två omständigheter har nu förändrat förutsättningarna avsevärt. Diagnostiken har förändrats och är nu betydligt träffsäkrare än enbart PSA-test.
Nytt är också att alltfler läkemedel finns som förlänger livet även för dem som upptäcks sent med spridd cancer, vilket leder till dramatiska kostnadsökningar.
