2009 var ett viktigt år för alla som på något sätt berörs av cancer. Då antogs någonting som kallas den nationella cancerstrategin, arbetet som gjorts för att föra cancervården framåt baseras på denna strategi.
Cancerstrategin har legat till grund för att Sverige har delats upp i sex cancerregioner för att på så sätt försöka åstadkomma en mer jämlik vård. I detta arbete har Nätverket mot cancer bland annat drivit frågor som att alla sjukhus inte behöver utföra allt. Kompetens och kunskap ska istället koncentreras så att de sjukhus som har störst erfarenhet av en viss cancersjukdom ska vara en av några sjukhus som får ta hand om patienter med just den sjukdomen, det vill säga en centralisering.
Vi har också varit pådrivande av införandet av det danska systemet kallat pakkeförloppet, vilket innebär att man effektiviserar tiden mellan diagnos och behandling.
Finns mycket kvar att göra
En hel del har förbättrats, men det finns mycket kvar att göra och förbättra.
För oss är det fortfarande inte acceptabelt att cancervården vare sig är jämlik eller rättvis. Det är inte heller acceptabelt att screening, undersökning för att hitta eventuell tarmcancer tidigt hos friska personer, ännu inte är infört trots att det skulle ha påbörjats i hela landet i år. Hela samhället har att vinna på en jämlik vård och på sammarbete när det kommer till t.ex. precisionsmedicin. Vi accepterar inte heller att olika förebyggande åtgärder och metoder inte används. Därför är det en stor vinst, efter lång väntan, att nu pojkar ska vaccineras inom barnvaccinationsprogrammet som skydd mot HPV som kan leda till cancer.
Vill att Sverige ha en cancervård i världsklass
Nätverket mot cancer vill att Sverige ska ha en cancervård, ett bemötande och ett omhändertagande i världsklass från det att utredningen om eventuellt misstänkt cancer startar.
Vi består av mer än 10 patientorganisationer som tillsammans arbetar för att åstadkomma detta, det gör att vi är en stor och mäktig påverkanskraft i Sverige för en bättre cancervård.
Högt upp på vår önskelista är ett samhälle där alla erbjuds samma möjlighet till förebyggande information och behandling, 40 procent av cancer kan förebyggas. En undersökning som Nätverket mot cancer gjorde i samband med politikerveckan i Almedalen visade att sju av tio vill se fler informationskampanjer om vad som kan minska cancerrisken.
Arbetar med förebyggande insatser
Alla ska också erbjudas samma möjlighet till bemötande, omhändertagande, diagnosticering, bästa behandling och rehabilitering. Vad gäller rehabilitering så vittnar många personer som haft cancer, framförallt unga människor, om olika svårigheter att komma tillbaka till ”livet” och att stå helt själv när cellgiftsbehandlingen väl är avklarad. Här behövs rehabiliteringshjälp på många olika nivåer och hjälp med frågor som till exempel; hur går det med ekonomin, får jag sjukpenning och i så fall hur mycket? Hur går det med karriären? Sexlivet? Kommer jag kunna skaffa barn? Rehabilitering efter cancersjukdom står inskrivet i vårdprogram och är något som bör ges. Men verkligheten är något helt annat med ett skyddsnät som inte alls fungerar.
Nätverket mot cancer arbetar på bred front och med många frågor för cancervården. Det vi har haft fokus på under 2019 är bland annat förebyggande insatser.
Det finns också förbättringar som stod med i Cancerplanen 2009, men som ännu inte införts fullt ut. Dessa bör socialminister Lena Hallengren och RCC, regionalt cancercentrum, runt om i landet åtgärda omgående:
- Alla patienter med cancer ska erbjudas en fast kontaktperson vid den cancervårdande kliniken. Patientlagen från 2015 ger patienten en lagstadgad rätt till fast vårdkontakt. 2017 hade endast 39 procent av patienterna tillgång till en kontaktsjuksköterska.
- Alla patienter med cancer ska ha en skriftlig vårdplan. Den ska utgå från patientens behov och skrivas tillsammans med patienten. Syftet är att ge tydlig information till patient och närstående och göra dem delaktiga i vården. 2017 uppgav 43 procent av patienterna att de hade en skriftlig vårdplan.
- Patientlagen från 2015 fastslår att alla har rätt till en second opinion vid livshotande eller allvarlig sjukdom. Endast 8% hade erbjudits en second opinion 2017.
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
