Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en kronisk blodcancersjukdom som drygt 6000 svenskar lever med. Prognosen för dessa patienter varierar avsevärt. En tredjedel behöver aldrig någon behandling, medan två tredjedelar är i behov av behandling, men har samtidigt goda förutsättningar att leva länge med sin sjukdom.
Överlevnaden bland KLL-patienter har successivt ökat senaste 20 åren, mycket tack vare tillgången till mer effektiva behandlingsalternativ, säger Mattias Mattsson, överläkare på hematologimottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.
Sedan 2015 har behandlingen av patienter med kronisk lymfatisk leukemi genomgått ett paradigmskifte. Sedan dess har godkänts ett antal målriktade behandlingar som kompletterar, och till stor del är på väg att ersätta, den traditionella kombinationen av cellgifter och antikroppar.
−Dessa målinriktade behandlingar har revolutionerat behandlingsmöjligheterna för många KLL-patienter. De är väl tolerabla och har i allmänhet en mycket god effekt, även på patientgrupper som tidigare räknats som högriskpatienter. Det har resulterat i att fler patienter kan erbjudas effektiv behandling, säger Mattias Mattsson.
Nya nationella riktlinjer på gång
Forskningen befinner sig för närvarande i ett skede där man strävar efter att definiera hur de olika nya behandlingarna bör kombineras och om de ska användas kontinuerligt eller under en tidsbegränsad period. Ytterligare en relevant frågeställning är om behandlingarna ska kombineras med antikroppar. För närvarande pågår storskaliga studier som kartlägger hur den nya generationen läkemedel bör nyttjas på bästa sätt, samt hur man kan minimera antalet biverkningar från dem.
−Patienter bör alltid vara delaktiga i valet av behandlingsalternativ. I vissa fall är behandlingsvalet relativt okomplicerat, medan det i andra fall finns flera läkemedelsalternativ som är relativt likvärdiga. I slutet av januari 2022 kommer dessutom nya, uppdaterade nationella riktlinjer för behandlingen av KLL-patienter att publiceras, säger Mattias Mattsson.
Möjligt att finna bot i framtiden
Med den snabba utvecklingen som sker är han övertygad om att man inom en relativt snar framtid kommer att kunna bota KLL, initialt för vissa subgrupper, och i förlängningen förhoppningsvis för majoriteten av patienterna.
−Kliniska studier är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla effektiva behandlingar för patienter med KLL. Jag ser det som mycket viktigt att så många patienter som möjligt kan delta i kliniska studier. Utan de patienter som hittills deltagit i dessa studier hade vi inte kunnat nå dit vi är idag på behandlingsfronten, säger Mattias Mattsson.
Om Kronisk Lymfatisk Leukemi
- Kronisk lymfatisk leukemi är en blodcancersjukdom.
- KLL är den vanligaste leukemin hos vuxna. I Sverige diagnostiseras ca. 550 till 600 nya fall per år och drygt 6000 personer lever med sjukdomen.
- Kronisk lymfatisk leukemi upptäcks ofta i samband med provtagning som görs av andra orsaker och majoriteten är symtomfria vid diagnos. Symptom som kan tyda på KLL är långdragen feber, trötthet, viktnedgång, infektioner och förstorade lymfknutor.
- Diagnosen ställs oftast enkelt genom ett blodprov på vilket man genomför flera olika analyser.
- KLL är vanligare hos män än hos kvinnor och medianåldern vid diagnos är 72 år.
