Det var 2016 och Lennart Ivarsson, då 62 år, hade några månader tidigare fått diagnosen diabetes typ 2. Under ett uppföljningsbesök hos diabetesläkaren pekade han på en svullen lymfkörtel på halsen.
”Vad är det här för knöl?” frågade han läkaren.
Knölen på halsen visade sig vara någon form av blodcancer och man behövde utreda vilken. Inom loppet av tre månader hade Lennart alltså fått två kroniska diagnoser.
Lennart Ivarsson
Foto: Privat
Tackade nej till föreslagen behandling
När diagnosen kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kom var det tillsammans med beskedet att det inte var nödvändigt med någon behandling just då. Sjukdomen, som ofta har ett långsamt förlopp, skulle istället följas upp med kontinuerliga läkarbesök och provtagningar, så kallat watch-and-wait.
– Vissa upplever den här väntan som väldigt jobbig, men jag kände mig trygg och gick på halvårsvisa kontroller.
Han sökte efter mycket information och via Blodcancerförbundet deltog han vid föreläsningar och seminarier. Ett av seminarierna han gick på handlade om en pågående europeisk studie där man provade kombinationsbehandlingar med olika läkemedel på patienter med KLL.
I Sverige deltog bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Några månader senare, tre år efter diagnosen, hade sjukdomen utvecklats med betydligt fler svullna lymfkörtlar och försämrade blodvärden. Då beslutade man att Lennart skulle behandla sin KLL.
Läkarna föreslog en traditionell behandling. Jag hade dock den där kliniska studien i Uppsala i minnet och frågade om jag inte kunde få delta i den istället.
Lennart Ivarsson
Deltog i klinisk studie
När läkaren till slut återkom med beskedet att det nog inte var aktuellt gav han sig inte. Lennart, som bor i Stockholm, gjorde en egen vårdbegäran hos Akademiska sjukhuset via 1177 Vårdguiden. Redan dagen efter kontaktade de honom från Uppsala och ville träffas. Och efter förberedande tester och prover antogs han i studien.
Det var 2019 och behandlingen startade i april samma år. Lennart ingick i en grupp som under ett års tid blev behandlade med tre relativt nya läkemedel i kombination.
– Jag har aldrig ångrat en sekund att jag deltog i studien, säger Lennart som fyller 68 i år. Det känns mycket bra att jag bidragit till forskningen inom KLL.
Ser positivt på framtiden
KLL är klassad som en kronisk sjukdom och kan komma tillbaka. De svullna lymfkörtlarna är nu borta. Benmärgsprover visar inga spår av cancerceller. Och han tar ingen medicin mot sin KLL längre. Exakt hur effektiv den behandling han gått igenom är, vet man först om flera år. Men han ser positivt på framtiden, både för sin egen del och för behandlingen av KLL.
– Jag vill uppmuntra till att medverka vid kliniska studier, men också stärka patienter i att det går att påverka behandlingsvalet. Fråga din läkare om vilka behandlingsalternativ som finns och kräv att de förklarar innebörden av behandlingarna så att du kan vara delaktig i behandlingsbeslutet. Försök hitta information på andra ställen och stå på dig, avslutar Lennart.
