När Léon fick sitt cancerbesked var det en chock för hela familjen och det har påverkat familjen på många olika plan. Familjen har inte fått vara tillsammans på sjukhuset och kunnat finnas där för varandra med anledning av Corona. Så delvis har de varit ganska ensamma i allt på sjukhuset.
Jag mår väldigt psykiskt dåligt i allt som har med behandlingar att göra. Det som jag har upplevt vill jag inte ens att min värsta fiende ska behöva vara med om – att känna all hjälplöshet. I början var jag inne i en dimma, försökte förstå vad som egentligen hände. Det läkarna sa försvann på vägen och all väntan tar så hårt. Behöva vänta på svar, vänta på behandlingar och leva i all ovisshet om hur kommer det bli. Kommer han klara av det? Nu när Léon mår så pass bra, vill jag uppleva saker med honom och familjen, berättar Léons mamma Helena.
Helena fortsätter och berättar om sitt dåliga samvete för att Léons storasystrar har fått ställa sig åt sidan. Att alltid behöva säga att det beror på hur Léon mår har lett till att de inte har kunnat göra så många planer, utan levt här och nu. Det har varit både julafton och födelsedagar som inte alls blivit som familjen önskade på grund av cancern.
– Även Léon har påverkats väldigt mycket. Det har varit tuffa sjukhusbesök och det har tagit mycket psykiskt på honom. Han är rädd för det mesta. Rädd att saker ska göra ont, stickrädd och rädd för att duscha. Han vill inte erkänna när något gör ont för han är rädd att han då måste behandlas eller sätta nål, berättar Helena.
Det har även varit svårt med Léons aptit
På sjukhuset de första veckorna mutade de honom för att han skulle äta. Efter ett tag insåg de att Léon inte ville äta då han trodde att smärtattackerna berodde på att han åt. Efter någon månad fick han sin sond. Då fick han i sig det han behövde och föräldrarna behövde inte bråka om mat och mediciner. Men Léon hade stora problem med sonden, det fastnade saker och han kräktes ofta upp den. På midsommarafton kräktes han upp den för sista gången. Då fick han göra ett val och ville inte ha tillbaka den utan lovade att äta. Första tiden var jobbig och de fick påminna honom om att sonden kommer tillbaka om han inte äter.
– Idag har Léon bra aptit, i vart fall delvis under dagen. Han har ofta sug på saker, så helt plötsligt måste vi åka i ilfart till affären för att köpa det han är sugen på just då – vi vill inte missa tillfället. Varje gång köper jag även andra saker som han brukar vara sugen på, vilket ofta får slängas. Men vi vill vara beredda för allt han äter är så viktigt. När man har ett sjukt barn är man inte så noga alla gånger med vad som de stoppar i sig, bara att han äter och att han ska kunna njuta lite extra när vi inte är på sjukhuset där kampen är desto tuffare, berättar Helena.
Genom projektet ICAre AjaBajaCancer tillsammans med ICA Stiftelsen har familjen fått kontakt med sin lokala handlare på ICA Kvantum Bollnäs. Förutom presentkort till butiken har familjen även fått 10 matkassar som underlättar familjens vardag.
– Att vi får matkassar är fantastiskt. Det hjälper till i vardagspusslet och vi behöver inte fundera på vad vi ska äta, vilket kan vara ett stort projekt i vår familj. Det skapar även ett utrymme för att kanske göra en aktivitet i stället för att bara lägga pengar på mat. Alla kronor eller erbjudanden vi kan få är viktiga. Vi är många i familjen och vi vabbar båda två. Tack vare matkassen har även Léons storasyster börjat ha sin matdag, där hon får välja från menyn och laga maten. Detta får henne att växa och förbereda sig för vuxenlivet, berättar Helena.
Om AjaBajaCancer
Om AjaBajaCancer
En ideell förening som underlättar vardagen för barn som drabbats av cancer och deras familjer genom ekonomiskt, psykologiskt och socialt stöd. AjaBajaCancer har 90-konto vilket innebär att hela verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
Swish 900 7592.
