Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Cirka 2500 patienter per år drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Det finns många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots hormonbehandling eller bortopererade testiklar. Nu pågår spännande utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start.
För tio till femton år sedan avled dessa patienter vanligtvis inom ett till två år. Tack vare förbättrad diagnostisering och behandling har denna patientgrupp numera en genomsnittlig livslängd på fem till sex år efter diagnos, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.
För patienter med kastrationsresistent prostatacancer finns i dagsläget i huvudsak fyra olika behandlingsalternativ att tillgå: cellgifter, hormonläkemedel, radioaktiv isotopbehandling samt riktad läkemedelsbehandling för patienter med specifika genetiska tumörförändringar, en så kallad PARP-hämmare.
–Knappt 10 procent av patienterna med kastrationsresistent prostatacancer har BRCA-mutationer, vilket är en specifik typ av genetiska mutationer. För dessa patienter är behandling med PARP-hämmare i allmänhet verkningsfull. Att välja rätt behandling för rätt patient är dock relativt komplext. Det inkluderar bland annat en avancerad genetisk analys av tumören, säger Henrik Grönberg.
Probiostudien hjälper läkare att välja behandlingsform
Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och inom ramen för satsningen bedrivs för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen.
–Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på fem till tio års sikt är implementerad i svensk cancervård. Samma metodik kan i framtiden sannolikt även tillämpas på andra cancerindikationer. Min övergripande ambition är att Probio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.
Rätt behandling från start
Kriterierna för att välja rätt behandling är att patienten tål det specifika behandlingsalternativet. Därefter testas de olika läkemedlen i tur och ordning var för sig. Henrik Grönberg betonar dock vikten av att utveckla analysmetoder som möjliggör en mer träffsäker individbaserad precisionsbehandling.
–När det är dags att exempelvis testa den tredje behandlingsalternativet har många patienter med kastrationsresistent prostatacancer hunnit bli så sjuka att deras kroppar inte orkar med mer behandling. Om dessa patienter i stället kan erbjudas rätt behandling från start så finns det otroligt mycket att vinna, för såväl patienten som sjukvården, säger han.
Henrik Grönberg framhåller vikten av att patienter med kastrationsresistent prostatacancer erbjuds en kontaksköterska som följer dem och finns tillgänglig under hela behandlingsperioden.
– Dessa patienter är ofta i behov av långsiktigt fysiskt och psykologiskt stöd. Kontaktsköterskorna kan bland annat ge råd kring fysisk aktivitet, läkemedelsanvändning och liknande. En kontaktsköterskekontakt med hög kontinuitet är på många sätt en viktig nyckel för patienter med kastrationsresistent prostatacancer, säger han.
ProBio-analysen som baserar sig på cirkulerande tumör-DNA och finns kliniskt tillgänglig på Karolinska Sjukhuset sedan mars 2023. Det betyder att läkare från hela Sverige kan skicka prover för en analys till patienter med kastrationsresistent prostatacancer. Det tog bara ett år att få denna analys implementerad, snarare än 10 år. De första resultaten från ProBio kommer publiceras under året, vilket kommer ändra de kliniska riktlinjerna.
