Allt fler överlever njurcancer, men det krävs ett större fokus på livskvalitet. Träning och motion kan spela en viktig roll. Men vad som skapar ett gott liv är individuellt och handlar inte enbart om fysisk aktivitet. ”Att prata om sjukdomen och göra sådant som man mår bra av ger också livskvalitet”, säger Matilda Österberg, ordförande i Njurcancerföreningen.
Ordförande, Njurcancerföreningen
Varje år insjuknar cirka 1200 svenskar i njurcancer. Precis som för många andra cancerformer förbättras prognosen tack vare forskningsframsteg och bättre behandling. Den medicinska behandlingen är livsviktig, men för de som lever länge med sjukdomen är god livskvalitet A och O.
– Fler överlever diagnosen och många lever länge med kronisk njurcancer, men alla mår inte bra. Det glöms lätt bort. Därför är det viktigt att lyfta livskvalitet och ta reda på vad som skapar ett bra liv för individen, säger Matilda Österberg.
Träning ger positiv effekt på återhämtning
Studier visar att träning och fysisk aktivitet har positiv effekt på bland annat återhämtningen i samband med behandling av njurcancer. Det innebär till exempel att träning skulle kunna minska risken för trötthetssyndrom, ångest och depression bland patienter med diagnosen.
– Vi tror att det är viktigt att röra på sig, både under sjukdomstiden och efteråt. Särskilt om man har tränat innan man fick sjukdomsbeskedet. Det är viktigt att man inte förlorar den delen i sitt liv. Det är också viktigt att ha något i sitt liv som inte är en del av sjukdomen eller behandlingen, säger Matilda Österberg som själv drabbades av njurcancer för fem år sedan. För henne blev löpträning en väg tillbaka. Efter operationen anmälde hon sig till en halvmara som hon genomförde några veckor senare.
– Det är skönt att känna att man har kontroll över kroppen och vardagen och att man kan styra en del av återhämtningen. För mig var det inspirerande att klara av ett lopp när jag nyligen känt mig så nere på botten. Jag tror att det har en positiv effekt på det psykiska måendet.
Ska vara lustfyllt
Matilda Österberg är medveten om att det kan kännas tungt att träna under en pågående behandling och att det kan vara svårt att komma igång igen efteråt.
– Vill man inte träna ska man inte göra det. Orkar man inte träna som vanligt kan man prova en annan träningsform. Att ta en promenad med en vän, prata om sjukdomen och göra sådant man mår bra av kan också ge också livskvalitet. Meningen är att det ska vara lustfyllt.
Matilda Österberg påpekar att man som patient ska vara medveten om sina rättigheter, rådfråga sin läkare och kontaktsjuksköterska om vilka resurser och möjligheter som finns och ta del av den individuella vårdplan som varje patient har rätt att få vid inskrivning.
”Må bra”-dag
– I den finns all information om sjukdomen och din behandling, även när det gäller träning och rehabilitering, säger hon och tillägger hur viktigt hon tycker att det är att livskvalitet får ett större utrymme i vården.
– Vi vill att sjukvården ska ta ett helhetsgrepp och prata med patienter om livskvalitet. Inte enbart om behandling och biverkningar, utan även om andra delar av livet som påverkas av cancern. Hur påverkas det sociala livet? Vad har man för målsättningar vad gäller jobb eller träning? Vad oroar man sig över? Finns det någonting som vården kan och bör hjälpa till med?
För att stärka och inspirera till ett gott liv arrangerar Njurcancerföreningen i vår en ”Må bra”-dag för medlemmarna.
– Vi kommer att bjuda in till en föreläsning och sedan äta lunch och göra en fysisk aktivitet tillsammans. Det betyder mycket att kunna träffas. Det är uppskattat och är ett tillfälle att involvera medlemmarna och skapa engagemang i föreningen.
”Må bra”-dagen kommer att hållas i Stockholm den 27 maj men det går också att delta digitalt.
