En cancerdiagnos ställer livet på ända både för drabbade och anhöriga. För trots att diagnostik och behandling av cancer idag har kommit långt är det för många förknippat med döden.
Cancer blir en allt vanligare diagnos och det sätter ett hårt tryck på vården att kunna hantera dessa heterogena och komplexa patientgrupper.
Den som en gång fått en cancerdiagnos vet vilket lidande väntan kan innebära. Att vänta tio dagar på provsvar efter en operation för att se om cancern har spridit sig eller vänta på att en behandling ska sättas in eller få nytillkomna symtom undersökta orsakar ofta stark oro.
Lena Svendsen
Kansliansvarig för Swedish Medtechs onkologigrupp
Foto Bosse Johansson
Vi har den medicintekniska utvecklingen att tacka för mycket och inom cancervården har det skett oerhörda framsteg de senaste åren. En diagnos som för en tid sedan var en garanterad dödsdom går nu många gånger att bota och allt fler får leva längre och friskare år med sin cancersjukdom.
Tidig upptäckt är avgörande
Att upptäcka en cancer i tid är helt avgörande för patienten. I Sverige har vi idag screeningprogram inom bland annat bröst-, tjock- och ändtarmscancer. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att vi idag behöver lägre stråldoser och får en bättre bildkvalitet för att exempelvis upptäcka en tumör i bröstet. Tekniken har även möjliggjort att fler patienter kan undersökas på kortare tid, vilket innebär en effektivisering av vårdflöden.
En utmaning för den svenska cancervården är bristen på patologer, något som kommit att skapa en flaskhals och riskerar fördröja diagnos. Här finns stor potential i den digitalisering av patologi som påbörjats. Med en digitaliserad arbetsmiljö kan patologer få tillgång till effektivare verktyg och få mer tid till diagnostik samt möjlighet att samverka med andra experter på området.
Tidig behandling
Det råder hög samstämmighet att en tidig behandlingsinsats ger ökad chans till bättre långtidsöverlevnad med färre komplikationer. Strålterapi är en förhållandevis kostnadseffektiv behandlingsmetod. Teknikutveckling och samarbete mellan aktörerna har flyttat strålterapi från att för 30 år sedan användas palliativt till att idag vara en del av kurerande behandlingar.
Patienter och anhöriga är i allt högre grad välinformerade och vill också vara engagerade i sin egen vård. Ny digital teknik gör det enklare att sätta patienten i centrum och bygga upp ett tvärfunktionellt team runt denne och med en ny nivå av kliniska beslutsstöd kan mer informerade beslut om de bästa vårdinsatserna tas. Det finns även möjlighet att förbättra informationen om exempelvis pågående kliniska studier och underlätta för patienter att bli en aktiv del i sin egen behandling och utvecklingen av förbättrade behandlingsmetoder.
Ny teknik bidrar även till att allt fler patienter kan och vill vårdas hemma. Detta ger en rad fördelar och minskar till exempel risken för infektioner, samtidigt som det är samhällsekonomiskt gynnsamt.
Vägen framåt
Trots att vi idag har gjort stora framsteg i kampen mot cancer har vi flera utmaningar att hantera. Idag ser vi tyvärr att avancerade behandlingstekniker ofta är underutnyttjade och att tillgången till diagnostik och behandling skiljer sig åt var i Sverige man bor. Vi måste utnyttja potentialen i den medicintekniska utvecklingen. Den räddar både liv och bidrar till att skapa en hållbar vård och omsorg.
