Världscancerdagen 4 februari är patienternas dag – då har vi fokus på alla oss som fått cancer, överlevt cancer, har en kronisk cancer eller har en närstående som fått sjukdomen. Själv har jag levt med en kronisk cancer i 17 år.
Utvecklingen och forskningen har gjort stora framsteg och många överlever en cancersjukdom tack vare nya behandlingar.
I dag är vi totalt en halv miljon svenskar som har fått och överlevt en cancerdiagnos. Om tio år beräknas den siffran ha fördubblats. Sjukvården gör fantastiska insatser och räddar liv men efter avslutad behandling skrivs vi ut från sjukhusens specialistkliniker och är hänvisad till vårdcentraler och akutmottagningar. Där träffar man läkare som inte har en aning om ens cancerbakgrund, och man kan få berätta sin sjukdomshistoria vid varje besök.
Vi måste öka kompetensen
Nätverket mot cancer vill att kompetensen om vad som kan hända efter en cancersjukdom blir bättre ute i primärvården, det vill säga på vårdcentralerna. För efter avslutad behandling kan många få följdsjukdomar, komplikationer och olika biverkningar och effekter som kan bero på ett dåligt immunförsvar eller ett återfall i cancer, dock så behöver det inte vara något cancerrelaterat utan kanske bara en vanlig halsfluss. Specialiserade vårdcentraler, eller om man så vill ”cancercertifierade vårdcentraler”, skulle vara ett stort stöd för patienter men även för vårdcentralerna som saknar kunskap om cancer.
2019 har flera av våra medlemsorganisationer redovisat att en mycket låg andel patienter blir erbjudna cancerrehabilitering efter diagnos och behandling. Inte heller får man hjälp med kvarstående besvär efter avslutad cancerbehandling eller olika följdsjukdomar.
Vi behöver fler utbildade läkare på vårdcentralerna
Det finns inga cancersjuksköterskor på vårdcentralerna såsom det finns för till exempel diabetes. Det finns heller inga särskilt utbildade läkare på vårdcentralerna inom primärvården som är inriktade på cancersjukdom. Men om de fanns skulle de kunna göra så mycket! Inte bara för de patienter som kommer till just den vårdcentralen, de skulle också kunna fungera som ett kunskapscenter dit andra vårdcentralsläkare kunde få råd kring en patient med tidigare cancersjukdom. Under lång tid efter en avslutad cancerbehandling är immunförsvaret fruktansvärt dåligt hos många, det leder till olika följdsjukdomar. Men komplikationer kan också komma många år senare, och det kan i värsta fall handla om ett återfall. Men har läkaren inte kunskap om patientens cancersjukdom, kan ett återfall missas.
Med allt fler som överlever cancer, är primärvårdens bristande kompetens ett växande problem. Vårdcentralerna måste stärkas och specialiseras för att klara utmaningen att så många överlever cancersjukdomen. Det borde vara ett glädjande problem för sjukvårdens beslutsfattare att omedelbart göra något åt!
Vi vill ha förändring
På Världscancerdagen 4 februari har Nätverket mot cancers 14 medlemsföreningar med tiotusentals cancerpatienter och närstående bakom sig, listat de viktigaste frågorna för cancervården sett ur patienternas perspektiv. Våra medlemmar lyfter bland annat dessa frågor:
- Att riktlinjer och vårdprogram måste följas så att vi får en mer rättvis vård. Man ska ha samma rättighet till medicin och behandling oavsett var man bor, detta ska vara en självklarhet!
- Att patientlagen blir tvingande. Så länge regionerna är fria att göra som de vill i sjukvården, kommer vården aldrig att bli rättvis.
- Att screening, dvs. allmän provtagning för att upptäcka cancer, blir nationellt beslutade och genomförda. Screening är ett av de starkaste insatserna för att förebygga cancer, och vi vet idag att så mycket som 40 % av cancerfall kan förebyggas.
Detta vill vi se genomfört snarast!
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot Cancer. Foto: Privat.
